(1) I sitt betänkande om fordonslagen och vissa lagar som har samband med den (KoUB 19/2020 rd) ansåg kommunikationsutskottet att försvarsministeriet utan dröjsmål ska inleda beredningen av en ny lag om militärfordon. Utifrån denna riktlinje har försvarsministeriet berett den proposition som nu behandlas i riksdagen (RP 221/2022 rd). 

(2) Försvarsutskottet anser, såsom också kommunikationsutskottet påpekat i sitt utlåtande (KoUU 38/2022 rd), att det är mycket bra och viktigt att det i fortsättningen finns bestämmelser om militärfordon på lagnivå och i speciallagstiftning, eftersom de tekniska lösningarna för militärfordon i många avseenden avviker från civilfordon. Försvarsutskottet påpekar att propositionen också generellt förtydligar regleringen av militärfordon och andra fordon. 

(3) Propositionen har beretts vid försvarsministeriet, och Huvudstaben, kommunikationsministeriet och Transport- och kommunikationsverket har deltagit i beredningen. Utskottet ser det som en brist att finländska företag som tillverkar militärfordon inte har hörts vid beredningen av propositionen. Det har orsakat en viss oklarhet gällande tillämpningen av lagen. 

(4) Sammantaget anser försvarsutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med preciseringarna och ändringsförslagen nedan. 

Definitionen av militärfordon

(5) Enligt inkommen utredning är det ändamålsenligt att bestämmelserna om militärfordon endast tillämpas på militärfordon som Försvarsmakten förvaltar. Det kan anses motiverat också med tanke på trafiksäkerheten, eftersom endast Försvarsmakten har specialkompetens i användningen av militärfordon samt sådan specialkompetens som behövs för att ge utbildning i användningen av dem. Ett fordon som är avsett för militära användningsändamål kan omfattas antingen av tillämpningsområdet för fordonslagen eller tillämpningsområdet för den nu aktuella propositionen. Det väsentliga är uttryckligen fordonets användningsändamål och under vilka förutsättningar fordonet kan användas på vägar och andra platser som avses i vägtrafiklagen. Om ett fordon som Försvarsmakten förvaltar till sina tekniska egenskaper motsvarar de krav som ställs i fordonslagen, ska fordonslagen tillämpas på fordonet. 

(6) Enligt inkommen utredning definieras klassificeringen av militärfordon mer detaljerat i försvarsministeriets förordning, och Huvudstabens tekniska granskningsavdelning kan utfärda närmare föreskrifter om en klassificering på lägre nivå. Genom dessa normer fastställs de tekniska egenskaperna hos militärfordon. Utskottet framhåller att det är ytterst viktigt att också tillverkare av militärfordon hörs när normerna bereds. 

(7) Utgångspunkten är att militärfordon inte anskaffas vid upphandling av sedvanliga fordon, utan anskaffningen ska vara systematisk och förutsätter detaljerade tekniska specifikationer. Anskaffningen av militärfordon gäller i praktiken aldrig bara ett fordon. Försvarsmakten deltar vid behov aktivt i utvecklingen av militärfordon. De tekniska specifikationerna bestäms utifrån den föreslagna lagen samt försvarsministeriets förordning och den tekniska granskningsavdelningens föreskrifter som utfärdats med stöd av förordningen. Dessutom måste internationella militära standarder beaktas. 

(8) Tillverkarna av militärfordon framförde i sina yttranden till utskottet att det även i fortsättningen bör vara möjligt att registrera ett fordon också någon annanstans än i militärfordonsregistret. Enligt försvarsministeriet har det inte föreslagits några ändringar i detta. Förslaget till militärfordonslag hindrar inte heller att finländska militärfordon registreras för användning i vägtrafik i andra EU-länder, eftersom det i militärfordonslagen är fråga om en nationell lösning. 

Konstruering, testning och tillverkning av fordon

(9) Enligt uppgifter från finländska företag som tillverkar militärfordon är sådana fordon som innehas och ägs av företag och som konstrueras, testas eller tillverkas för militära användningsändamål inte militärfordon, eftersom de inte har förts in i militärfordonsregistret. Kommunikationsutskottet lyfter fram samma synpunkt i sitt utlåtande och fäster försvarsutskottets uppmärksamhet vid att de inhemska militärfordonstillverkarna har uttryckt oro över den föreslagna regleringens konsekvenser för deras produktutveckling, testning och export. 

(10) Enligt försvarsministeriet har den föreslagna militärfordonslagen inga konsekvenser för testningen eller utvecklingen av fordon. Det problem som tillverkarna har lyft fram har att göra med vilken lag som tillämpas på ett fordon som konstruerats och tillverkats av en militärfordons-tillverkare, om fordonet är avsett endast för Försvarsmakten och det ännu inte har fått status som militärfordon. Ett sådant fordon omfattas av fordonslagens tillämpningsområde, om det används på en väg eller på andra platser som avses i vägtrafiklagen. Fordonslagen tillämpas också på fordon som används uteslutande på områden som stängts av från allmän trafik. Ett sådant område kan till exempel vara ett testområde som stängts av från allmän trafik. 

(11) För att förtydliga bestämmelserna om detta föreslår försvarsutskottet dock att preciseringar utanför den nu aktuella propositionen görs i 120 § i fordonslagen (82/2021) och dess rubrik för att trygga tillräckliga verksamhetsmöjligheter för den inhemska fordonsindustrin (se detaljmotiveringen nedan). 

(12) Försvarsutskottet understryker i detta sammanhang att en tillräcklig inhemsk produktion av försvarsmateriel är en absolut nödvändig förutsättning för att den militära försörjningsberedskapen ska kunna tryggas. Utskottet betonar att Finland i högre grad än för närvarande bör utnyttja de krav på försörjningstrygghet som kan ställas med stöd av lagen om försvars- och säkerhetsupphandling. Kraven på försörjningstrygghet får inte leda till diskriminering på grund av nationalitet, men det kan uppställas objektiva och prestationsbaserade villkor som avser beredskap och undantagsförhållanden. Därigenom kan Försvarsmakten rikta upphandlingar till hemlandet i större utsträckning än för närvarande. Det är dock alltid viktigt att eftersträva kostnadseffektiva upphandlingar som är optimala med tanke på försvarsförmågan. 

Ledning av kortege

(13) Kommunikationsutskottet välkomnar i sitt utlåtande den föreslagna ändringen enligt vilken en kortege som leds av Försvarsmaktens fordon ska ha motsvarande rätt att avvika från trafikreglerna som till exempel polisen. 

(14) I lagen om försvarsmakten (FsUB 1/2017 rd — RP 187/2016 rd) infördes under förra regeringsperioden bestämmelser om egna befogenheter i fråga om försvarsmaktens personskyddsuppgifter. Den i propositionen föreslagna rätten att låta bli att iaktta trafikreglerna gäller Försvarsmaktens personskyddsuppdrag. Propositionen i fråga stiftades med grundlagsutskottets medverkan. Bakom ändringen låg det ökade internationella samarbetet och polisens begränsade resurser att ge stöd åt en annan myndighet. I och med Finlands Natomedlemskap beräknas Försvarsmaktens internationella samarbete ytterligare öka, vilket också inverkar på mängden personskyddsuppgifter. 

(15) Den föreslagna 184 § 1 mom. 4 punkten i lagförslag 2 gäller situationer där en person som ska skyddas i en kortege transporteras med ett fordon som tillhör den instans som personen företräder, inte Försvarsmakten, och föraren är någon annan än en tjänsteman vid Försvarsmakten. Enligt försvarsministeriet kan detta anses motiverat med beaktande av syftet med personskyddsuppdraget, det vill säga att skydda den person som ska skyddas. Försvarsutskottet instämmer i den här synpunkten. 

(16) Försvarsutskottet betonar i enlighet med den gällande lagstiftningen att man alltid på förhand ska vara i kontakt med polisen om Försvarsmaktens personskyddsuppgifter kräver kortege, och det är i första hand alltid polisen som leder en kortege. Enligt uppgift har polisen haft möjlighet att leda korteger cirka fem gånger per år, men Försvarsmaktens behov har varit större. Dessutom kan polisen i samband med ledningen av redan avtalade korteger ha varit tvungen att prioritera sina egna uppdrag framför ledningen av Försvarsmaktens kortege. 

(17) I likhet med vad kommunikationsutskottet lyfter fram i sitt utlåtande anser försvarsutskottet det vara viktigt att en kortege som leds av Försvarsmakten tydligt kan identifieras, både i fråga om det fordon som leder kortegen och den övriga kortegen. Kortegens synlighet kan förstärkas med hjälp av ljus- och ljudsignaler samt på andra sätt, till exempel i fråga om fordonets exteriör. Med tanke på andra som rör sig på vägen och fullgörandet av väjningsplikten samt framför allt med tanke på trafiksäkerheten är det viktigt att andra som rör sig på vägen utan problem kan känna igen ett fordon som leder en kortege. Försvarsutskottet betonar också vikten av ett nära samarbete mellan polisen och Försvarsmakten när det gäller att trygga trafiksäkerheten. Utskottet ser det som ytterst viktigt att undvika intrycket att Försvarsmakten på något sätt skulle ansvara för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Den uppgiften hör entydigt till polisen (se även FsUB 1/2017 rd, s. 5–6). 

(18) Kommunikationsutskottet fäster i sitt utlåtande också vikt vid att det inte finns uttryckliga bestämmelser om utbildningskrav eller andra motsvarande krav för förare av fordon som leder en kortege. Utbildningskraven och övriga förutsättningar är således för närvarande beroende av myndigheternas självreglering. Kommunikationsutskottet har uttryckt sitt gillande över att de säkerhetsmän som utför försvarsmaktens personskyddsuppgifter redan nu deltar i den utbildning i hantering av fordon som ordnas av Polisyrkeshögskolan, och för säkerhetsmännen ordnas också utbildning i hantering av fordon vid Polisyrkeshögskolan. Dessutom går säkerhetsmännen också Försvarsmaktens utbildning i hantering av utryckningsfordon. Försvarsutskottet anser i likhet med kommunikationsutskottet att det utöver utbildningen också är viktigt att upprätthålla denna kompetens. 

Samordning av lagarnas ikraftträdande

(19) Kommunikationsutskottet har i sitt utlåtande påpekat att ikraftträdandet av militärfordonslagen bör samordnas med den proposition om ändring av fordonslagen (RP 291/2022 rd) som är under behandling i kommunikationsutskottet. Militärfordonslagen bör träda i kraft innan fordonslagen ändras.