Allmänt
Regeringen föreslår ändringar i åtta lagar för att effektivisera myndigheternas informationsutbyte för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism och skydda den nationella säkerheten mot verksamhet som utgör ett allvarligt hot mot den. Genom propositionen sätts också kreditinstitutsdirektivet i kraft till den del genomförandet gäller utlämnande av uppgifter ur penningtvättsregistret till Finansinspektionen och Europeiska centralbanken i situationer där Europeiska centralbanken är banktillsynsmyndighet.
Syftet med propositionen är att effektivisera informationsutbytet i Finland när det gäller att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Ett annat syfte är att säkerställa att skyddspolisen får tillräckligt med information för skyddande av den nationella säkerheten mot verksamhet som utgör ett hot mot den. Syftet med de föreslagna ändringarna är att förutseende påverka den övergripande säkerheten. Vidare syftar den föreslagna regleringen till att minska möjligheten till tolkning av regleringen och till att förtydliga verksamhetsmiljön för aktörerna inom förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism.
Enligt grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 5/2025 rd) kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning, men lagförslag 3 bara om utskottets konstitutionella anmärkning om 18 och 19 § beaktas på behörigt sätt, lagförslag 4 bara om utskottets konstitutionella anmärkning om 71 § beaktas på behörigt sätt och lagförslag 8 bara om utskottets konstitutionella anmärkning om 22 b § beaktas på behörigt sätt.
Sammantaget är propositionens mål ytterst viktiga med beaktande av den nuvarande säkerhetsmiljön. Förvaltningsutskottet anser att de föreslagna ändringarna är motiverade. Förvaltningsutskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Registret för förhindrande, avslöjande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism
Det föreslås att 3 § 3 mom. i lagförslag 2 (lagen om centralen för utredning av penningtvätt) kompletteras med en ny 18 punkt enligt vilken en persons politiska åsikter eller religiösa övertygelse får registreras i penningtvättsregistret, om registreringen är nödvändig med tanke på behandlingen av ärendet. Dessutom föreslås i 3 mom. en ny 19 punkt enligt vilken en persons etniska ursprung får registreras i penningtvättsregistret om registreringen är nödvändig med tanke på behandlingen av ärendet.
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 5/2025 rd) konstaterat för förvaltningsutskottet att den i ljuset av inkommen utredning inte har någonting att anmärka mot den föreslagna regleringen om behandling av känsliga uppgifter. Utskottet påpekar dock att, såsom det framgår av utredningen till utskottet, ordalydelsen i den föreslagna regleringen inte anger att behandlingen av de uppgifter som avses i 18 och 19 punkten gäller enskilda fall. Enligt grundlagsutskottet bör förvaltningsutskottet ännu överväga en komplettering av bestämmelserna.
Förvaltningsutskottet konstaterar att det i 2 § i lagen om centralen för utredning av penningtvätt föreskrivs att centralen för utredning av penningtvätt ska förhindra, avslöja och utreda finansiering av terrorism och föra sådana ärenden till undersökning. Den verksamhetsmiljö där Centralen för utredning av penningtvätt behandlar särskilda kategorier av personuppgifter är organiserad, allvarlig och internationell brottslighet. Särskilda kategorier av personuppgifter behandlas främst vid utredningen av fall som gäller nätbedrägeri, gatugäng, hybridhot, finansiering av terrorism och nationell säkerhet.
Enligt utredning till utskottet anmäler de rapporteringsskyldiga till Centralen för utredning av penningtvätt vilken typ av misstänkt terroristisk aktör det är fråga om och till exempel vilken ideologi eller politisk extremism målpersonen understöder. Det kan vara nödvändigt att registrera personens etniska ursprung i penningtvättsregistret till exempel om personen misstänks ha deltagit i en viss terroristgrupps verksamhet där etniskt ursprung är en faktor som starkt förenar gruppens medlemmar. Anmälningarna sparas automatiskt i registret. Enligt utredning till utskottet togs det år 2024 emot sammanlagt över 50 000 rapporter om tvivelaktig transaktion. Om särskilda kategorier av personuppgifter som antecknats i rapporten inte får registreras i penningtvättsregistret, ska de rapporter som gäller finansiering av terrorism alltid behandlas enskilt och ifrågavarande uppgifter strykas. Att uppgifter stryks försvårar i praktiken de insatser som Centralen för utredning av penningtvätt gör för att bekämpa penningtvätt, dess förbrott och finansiering av terrorism. Också livscykeln och dataintegriteten för den information som behandlas lider, och då kan rapporterna blir oanvändbara.
Utskottet påpekar vidare att det alltid registreras i penningtvättsregistrets loggsystem om någon sett uppgifterna eller lämnat ut dem. Loggsystemet är föremål för laglighetskontroll av Centralen för utredning av penningtvätt, Centralkriminalpolisen, Polisstyrelsen och dataombudsmannen. Utskottet föreslår på det sätt som framgår av detaljmotiveringen nedan preciseringar i de föreslagna punkterna.
Bestämmelser om utlämnande av uppgifter
Propositionen innehåller ett flertal från varandra avvikande bestämmelser om rätten att få information, att lämna ut information och att lämna ut information på eget initiativ. Grundlagsutskottet noterar att de bestämmelser om utlämnande av uppgifter som föreslås i 18 och 19 § i lagförslag 3 (lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter), 71 § i lagförslag 4 (lagen om Finansinspektionen) och 22 b § i lagförslag 8 (lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner) inte är bundna till behövlighets- eller nödvändighetskriteriet på det sätt som grundlagsutskottets etablerade tolkningspraxis förutsätter. I motiveringen till dessa bestämmelser hänvisas det dock i varierande grad till behövligheten eller nödvändigheten av att lämna ut eller få uppgifter för ett visst syfte, även om detta inte direkt framgår av de föreslagna bestämmelserna. Enligt propositionsmotiven (s. 78) är vissa av de föreslagna bestämmelserna knutna till nödvändighetskriteriet, vissa till kriterier som omfattas av logiken i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter och vissa är inte knutna till några kriterier alls.
Grundlagsutskottet anser att de grunder för avvikelsen från utskottets etablerade tolkningspraxis som anges i propositionen, och som främst anknyter till regleringssätten i gällande lagstiftning, inte övertygar i den konstitutionella bedömningen. Enligt utskottet är det också problematiskt att en del av de föreslagna formuleringarna i sig förefaller att stå i strid med de kriterier som enligt propositionsmotiven ska tillämpas på dem. Utskottet riktar statsrådets uppmärksamhet mot de anvisningar om utarbetande av regeringspropositioner som utarbetats av statsrådet. Enligt anvisningarna ska lagförslag beredas så att de överensstämmer med grundlagen och i förslagen ska det också anges på vilka grunder bestämmelserna anses vara förenliga med grundlagen. Förvaltningsutskottet instämmer i grundlagsutskottets iakttagelse.
Grundlagsutskottet konstaterar att bestämmelserna i 18 och 19 § i lagförslag 3, 71 § i lagförslag 4 och 22 b § i lagförslag 8 måste ändras så att myndigheternas rätt att få uppgifter och möjligheter att lämna ut uppgifter kopplas antingen till "behövliga uppgifter" för ett visst syfte, om avsikten är att på ett uttömmande sätt i lagen räkna upp de uppgifter som avses eller, om datainnehållet inte anges i form av en förteckning, till ett krav på att ”uppgifterna är nödvändiga" för ett visst syfte. Utan dessa ändringar kan lagförslag 3, 4 och 8 enligt grundlagsutskottet inte behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Förvaltningsutskottet håller med grundlagsutskottet och föreslår på det sätt som framgår av detaljmotiveringen nedan preciseringar i rätten att få information och i bestämmelserna om möjligheterna att lämna ut uppgifter.
Lagringstider
Det föreslås att bestämmelsen i 3 § 7 mom. i lagförslag 2 (lagen om centralen för utredning av penningtvätt) ändras så att uppgifter registrerade i penningtvättsregistret stryks ur registret senast vid utgången av det kalenderår då tio år har förflutit från det att anteckningen gjordes, dock så att om de mottagna uppgifterna tagits med i en samlad utredning stryks uppgifterna senast vid utgången av det kalenderår då tio år har förflutit från det att den samlade utredningen inleddes.
Enligt grundlagsutskottet är varaktig lagring av uppgifter inte förenlig med skyddet för personuppgifter om det inte är befogat av skäl som är kopplade till informationssystemets art eller syfte (GrUU 31/2017 rd). Utskottet har understrukit att framför allt lagringstiden för känsliga uppgifter ska vara begränsad på så sätt att uppgifterna bara får finnas lagrade så länge det är nödvändigt för att fullfölja det syfte för vilket uppgifterna har registrerats (se t.ex. GrUU 31/2017 rd, s. 5, GrUU 13/2017 rd, s 6). Utskottet har till exempel ansett att en lagringstid på fem år för känsliga uppgifter är lång (GrUU 51/2018 rd, s. 16, GrUU 13/2017 rd, s. 6). Förvaltningsutskottet bör överväga om så långa lagringstider behövs och begränsa lagringstiden särskilt för känsliga personuppgifter, om den 10-åriga lagringstiden inte är nödvändig med avseende på syftet med lagringen.
Förvaltningsutskottet konstaterar utifrån inkommen utredning att de föreslagna långa lagringstiderna är nödvändiga, eftersom uppgifter som uttryckligen hör till särskilda kategorier av personuppgifter och behandlas i enskilda fall är nödvändiga under hela livscykeln för fall som behandlas av Centralen för utredning av penningtvätt, på grund av naturen hos centralens uppgift. Rapporter om tvivelaktiga transaktioner, där det finns uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter, blir oanvändbara om man ingriper i rapportens integritet genom att stryka uppgifter som är nödvändiga med tanke på rapportens syfte.