Allmänt
(1) EU-förordningarna förutsätter att fordonstillverkarna lämnar ut information som är kritisk för fordonens säkerhet (RMI-information) till oberoende underhålls- och reparationsaktörer. De oberoende aktörerna ska certifieras (s.k. Sermi-certifiering) enligt kraven i förordningarna för att kunna få informationen. En förutsättning för certifiering är att aktören och arbetstagaren inte har anmärkningar i belastningsregistret (straffregistret). Certifieringen främjar säkerheten i förfarandet för utlämnande av säkerhetsrelaterad fordonsinformation. Certifieringen har strikta kriterier för de arbeten som den gäller, så att underhålls- och reparationsaktörerna förpliktas till ansvarsfull verksamhet och visar att de åtar sig att göra kontinuerliga förbättringar. Det kan också vara ett handelsvillkor i vissa fall.
(2) I Finland infördes certifieringen den 1 februari 2024 och certifieringarna har enligt uppgift inletts väl. Enligt uppgifter till utskottet uppgår antalet certifierade företag i Finland i början av mars 2025 till 105 och antalet certifierade personer till cirka 300.
(3) Utskottet konstaterar att den huvudsakliga effekten av lagändringen är att processen för godkännande och tillstånd enligt EU:s ramförordning om bilar och släpfordon till dem i fortsättningen blir säkrare samt mer heltäckande säkerställer att personer med kriminell bakgrund inte har tillgång till säkerhetsrelaterad fordonsinformation.
Uppgifter i straffregistret
(4) Sakkunniga har påpekat för utskottet att endast vissa registrerade brott enligt närmare bestämmelser ska återfinnas i straffregisterutdraget i andra situationer där information från straffregistret lämnas ut. Alternativt har arbetsgivaren eller den som ska bevilja godkännandet eller tillståndet möjlighet att överväga vilken betydelse anmärkningen i straffregistret har när det gäller att inleda arbete eller bevilja tillstånd eller godkännande.
(5) Kommunikationsministeriet har påpekat att kravet på avsaknad av anmärkningar i straffregistret finns i den direkt tillämpliga ramförordningen om bilar och släpfordon till dem (förordning (EU) 2018/858). Vid beredningen av propositionen har det bedömts att förordningen inte ger handlingsutrymme för nationella bestämmelser om vilka gärningar som ska antecknas i straffregisterutdraget eller vilken betydelse anmärkningarna i straffregistret har vid tillstånds- och godkännandeförfarandet enligt EU-förordningen.
Arbetarskyddet
(6) Arbetarskyddsmyndigheten har ställt sig positiv till de föreslagna ändringarna. I 3 § 2 mom. i statsrådets förordning om övervakning av den sociala lagstiftningen om vägtransporter och om arbetsfördelningen mellan myndigheterna (276/2022) föreskrivs det om arbetarskyddsmyndighetens uppgift att övervaka att företagen iakttar den sociala lagstiftningen om vägtransporter. För att tillsynen ska vara effektiv har arbetarskyddsmyndigheten sett det som ytterst viktigt att de överträdelser som myndigheten upptäckt vid företagsinspektioner vägs in i riskvärderingen och bedömningen av gott anseende. Detta förutsätter enligt arbetarskyddsmyndigheten att myndighetens handlingar (inspektionsberättelser) beaktas som ett led i dessa processer.
Avtalsbrandkårernas räddningsbilar
(7) Finlands Avtalsbrandkårers Förbund rf har vid sakkunnigutfrågningen yttrat sig om det förslag om avtalsbrandkårernas räddningsbilar som ursprungligen ingick i propositionsutkastet. Enligt förslaget ska det till räddningsbilar i fortsättningen också räknas bilar med öppet flak i kategori M eller N som är i avtalsbrandkårers bruk. Men de här räddningsbilarna hade emellertid inte till skillnad från övriga räddningsbilar varit befriade från bil- och fordonsskatt. Propositionen innehöll därför även förslag till ändring av bil- och fordonsskattelagen. I sitt yttrande till utskottet föreslår Finlands Avtalsbrandkårers Förbund rf att en avtalsbrandkår ska få inneha samma räddningsbilar som andra aktörer inom räddningsväsendet och med samma skattesubvention. Förbundet föreslår att definitionen av räddningsbil i 30 § i fordonslagen förenklas och utvidgas mer än i det ursprungliga förslaget för att förbättra avtalsbrandkårernas anskaffningsmöjligheter. Fordonslagens 30 § bör enligt förbundet ändras så att den gäller alla räddningsfordon utan begränsningar avseende ägar- eller innehavarbasen. Åtminstone bör antalet platser i manskapsbilar ändras.
(8) Kommunikationsministeriet har konstaterat att man beslutade stryka förslaget vid den fortsatta beredningen och överföra det till ett annat projekt, eftersom skatteaspekterna kräver längre beredningstid än de andra lagförslagen. För propositionens övriga lagförslag gäller ett strikt mål för ikraftträdandet på grund av att EU-tidsfristerna gått ut.
(9) Kommunikationsministeriet anser att man vid den fortsatta beredningen bör utgå från att utvidga skattefriheten så att den också gäller nya räddningsbilar med öppet flak. Frågan anknyter också till regeringsprogrammet, där det står att avtalsbrandkårernas ställning och funktionsförmåga ska tryggas. Ministeriet har redan föreslagit för inrikesministeriet att frågan behandlas vid inrikesministeriets pågående revidering av räddningslagen. Detta är motiverat bland annat för att det ursprungliga förslaget om ändring av 30 § i fordonslagen lades fram av inrikesministeriet. Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner ett uttalande där riksdagen förutsätter
att inrikesministeriet säkerställer att skattefriheten utvidgas till att omfatta nya räddningsbilar med öppet flak i enlighet med regeringsprogrammet för att trygga avtalsbrandkårernas ställning och funktionsförmåga. Ikraftträdande
(10) Sakkunniga har lyft fram att lagarna föreslås träda i kraft snarast. Efter att ha hört kommunikationsministeriet anser utskottet att det är motiverat att lagarna träder i kraft den 1 juni 2025.