Allmänt

Utskottet välkomnar att syftet med propositionen är att förtydliga de administrativa strukturerna vid Finlands Akademi, stärka det strategiska arbetet i Akademins styrelse samt stödja Akademins verksamhet så att den bättre kan svara mot de senaste förändringarna i forskningsverksamheten och flexiblare kan reagera på behov och förändringar inom forskningsfinansieringsfältet. Utskottet anser att de ändringar av bestämmelserna som föreslås i propositionen i huvudsak är motiverade, men påpekar att den föreslagna bestämmelsen om Finlands Akademis uppgifter är problematisk. Vidare påpekar utskottet att ikraftträdandebestämmelsen i lagförslaget behöver ändras. 

Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande kommentarer och ändringsförslag. 

Ändringen av kommittén för forskningsinfrastruktur till ett råd för forskningsinfrastruktur

Det föreslås att Akademins förvaltning förtydligas genom att den nuvarande kommittén för forskningsinfrastruktur ändras till ett råd för forskningsinfrastruktur. Enligt förslaget ska det nya rådets uppgifter och utnämningspraxis motsvara uppgifterna och utnämningspraxis vid Akademins övriga forskningsråd. 

De sakkunniga som utskottet hört har generellt förhållit sig positivt till ändringsförslaget. Utskottet instämmer i det som sägs i sakkunnigyttrandena och betonar att man vid utnämningen av företrädare till rådet för forskningsinfrastruktur bör försäkra sig om att respektive organisations bästa sakkunskap och strategiska helhetsbild av forskningsinfrastrukturen är företrädd i rådet. Utnämningsförfarandet ska grunda sig på kompetensen och sakkunskapen hos den som utnämns och inte på hans eller hennes ställning i organisationen. Kravet ingår i 5 § 2 mom. i lagen om Finlands Akademi, där det anges att en mångsidig och högtstående vetenskaplig sakkunskap ska vara företrädd i råden. Utvecklingen av infrastrukturer är till sin natur strategisk och långsiktig verksamhet, vilket också är viktigt att beakta i kriterierna och processerna när medlemmar väljs till rådet. 

Slopandet av närvaro- och yttranderätten för organens ordförande

Det föreslås att den närvaro- och yttranderätt som ordförandena för Finlands Akademis forskningsråd, kommittén för forskningsinfrastruktur och rådet för strategisk forskning har vid Akademins styrelsemöten slopas. Syftet med ändringen är att stärka det strategiska arbetet i Akademins styrelse. 

Sakkunniga har ansett att ändringen är motiverad, men det har uttryckts oro över risken för att informationsgången mellan olika parter försämras. Utskottet hänvisar till propositionen och erhållen utredning och påpekar att syftet med förslaget är att stärka styrelsens strategiska arbete. Efter det bestämmelserna om närvaro- och yttranderätten infördes har uppgifterna för Finlands Akademis organ och ämbetsverkets struktur ändrats, vilket beskrivs närmare i propositionen (s. 21–22). Nuvarande praxis tryggar på ett mångsidigt sätt informationsgången mellan styrelsen, de övriga organen och ämbetsverket. Det kan därför inte anses vara nödvändigt för informationsgången att ordförandena har närvaro- och yttranderätt vid Akademins styrelsemöten. Utskottet betonar att en tillräcklig informationsgång mellan organen bör tryggas även i fortsättningen. 

Enligt propositionen (s. 21–22) är det ändamålsenligt att låta Finlands Akademis styrelse bedöma och vid behov i instruktionen för Akademin ange hurdant samarbete samordningen av organens arbete förutsätter. Utskottet välkomnar att det vid Finlands Akademi håller på att inrättas en särskild samarbetsgrupp som ska stödja styrelsen vid samordningen av organens arbete. 

Upphävandet av bestämmelserna om anställning av akademiprofessorer och akademiforskare

Finansieringen av forskaranställningar vid Finlands Akademi har enligt propositionen etablerats som en del av Akademins finansieringsinstrument. Därför upphävs enligt propositionen de bestämmelser om anställning av akademiprofessorer och akademiforskare (9 § 1 och 2 mom.) som tryggat kontinuiteten i Finlands Akademis system för forskartjänster och som hänfört sig till universitetsreformen som trädde i kraft 2010. 

Utskottet anser att förslaget om att upphäva bestämmelserna är motiverat. Utskottet påpekar att bestämmelserna om tryggande av den akademiska friheten för forskare som finansieras av Akademin (9 § 3 mom.) förblir i kraft. Bestämmelserna uttrycker syftet att Akademin som en del av finansieringen av forskning också ska finansiera forskaranställningar. 

Forskningssäkerhet och Finlands Akademis uppgifter

I propositionen föreslås det att lagen om Finlands Akademi kompletteras med en bestämmelse enligt vilken Akademin vid skötseln av sina uppgifter ska beakta Finlands nationella säkerhet och internationella förpliktelser samt utrikes- och säkerhetspolitiska riktlinjer. Efter att propositionen lämnats till kulturutskottet har undervisnings- och kulturministeriet i ett yttrande till utskottet framfört att hänvisningen till Finlands utrikes- och säkerhetspolitik ska strykas i paragraftexten. 

Utskottet instämmer i det som lyfts fram i ett sakkunnigyttrande om att det är nödvändigt att fästa uppmärksamhet vid att den vetenskapliga verksamheten internationaliseras i snabb takt i Finland och att de globala säkerhetshoten måste beaktas noggrannare än tidigare. Det är viktigt att satsa på samarbete och rutiner mellan olika aktörer dels för att försöka förhindra att forskningsresultat och teknik läcks till fel aktörer eller används för felaktiga ändamål, dels för att stödja forskningssäkerheten. Utskottet anser liksom grundlagsutskottet (GrUU 4/2025 rd, stycke 8) att det är viktigt att sörja för forskningssäkerheten och att det fortfarande finns orsak att överväga metoder för att främja forskningssäkerheten och förhindra att forskning och forskningsresultat används till exempel på ett sätt som äventyrar Finlands säkerhet. 

Sakkunniga har i yttranden till kulturutskottet förhållit sig kritiskt till lagförslagets 2 § 2 mom. och lyft fram att momentet är problematiskt med tanke på tryggandet av vetenskapens frihet. Sakkunniga har ansett det särskilt viktigt att betona det som också konstateras i specialmotiveringen till paragrafen (RP, s. 20) om att Finlands Akademi inte heller i fortsättningen har möjlighet att förbjuda vissa forskningsämnen eller frågeställningar och ett visst forskningsämne eller en viss frågeställning får inte ligga till grund för att finansiering inte beviljas. 

Enligt grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 4/2025 rd, stycke 5) måste omnämnandet av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik i det föreslagna 2 § 2 mom. strykas för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Grundlagsutskottet anser att vetenskapens grundlagsskyddade frihet förutsätter att man inom vetenskaplig forskning också kritiskt bör kunna bedöma den rådande utrikes- och säkerhetspolitiska linjen och utvecklingen av den. Grundlagsutskottet lyfte också fram att utrikes- och säkerhetspolitiken liksom andra politikområden kontinuerligt förändras. Ordalydelsen i den föreslagna bestämmelsen verkar möjliggöra en tolkning av att det inte är tillåtet att i forskning som finansieras av Finlands Akademi ifrågasätta den officiella utrikes- och säkerhetspolitiken i någon form. 

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 4/2025 rd, stycke 6) framfört att det föreslagna 2 § 2 mom. inte heller i övrigt är problemfritt med tanke på vetenskapens frihet eftersom uttrycket "nationell säkerhet" inte uppfyller de krav på exakthet och noggrann avgränsning som ställs på bestämmelser som begränsar vetenskapens frihet. 

Kulturutskottet föreslår med anledning av grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 4/2025 rd) att 2 § 2 mom. ändras på det sätt som framgår närmare av detaljmotiveringen. 

Behandlingen av ärendet

Grundlagsutskottet har påpekat (GrUU 4/2025 rd, stycke 10) att undervisnings- och kulturministeriets tillvägagångssätt att lägga fram ändringsförslag direkt till det utskott som behandlar ärendet enligt förarbetena till grundlagen inte är väl förenligt med de konstitutionella principerna. Grundlagsutskottet har ansett att det i den situation som föreligger inte i sig rör sig om omfattande innehållsmässiga ändringsförslag, men det ändringsförslag som undervisnings- och kulturministeriet framför i sitt yttrande är emellertid innehållsmässigt betydande. 

Genom nämnda förfarande åsidosätts dels de organ som enligt grundlagen ska medverka till avlåtandet av regeringens propositioner, dels riksdagens plenum (RP 1/1998 rd, s. 121/II). Utskottet hänvisar till grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 4/2025 rd) och fäster undervisnings- och kulturministeriets uppmärksamhet vid att 71 § i grundlagen av de orsaker som nämns ovan innehåller bestämmelser om möjligheten att komplettera propositioner (GrUU 34/2004 rd, s. 3/II).