Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Statsbudgeten är en beräkning av statens inkomster och utgifter för nästa år. Budgetens utgiftsstat är indelad i huvudtitlar enligt förvaltningsområde och huvudtitlarna vidare i kapitel och moment. Inkomststaten som i första hand består av skatter är indelad i avdelningar i stället för huvudtitlar.
På våren lämnar regeringen en redogörelse om ramarna för statsfinanserna till riksdagen för behandling. Utifrån dessa ramar bereder ämbetsverk och ministerier under våren sina egna budgetförslag. Finansministeriet förhandlar om budgetpropositionen med varje enskilt ministerium och under sommarens budgetmangling slår regeringen fast de sista detaljerna.
Budgetpropositionen lämnas till riksdagen i mitten av september. I praktiken tar det omkring tre månader för riksdagen att behandla den.
Riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen inleds med en remissdebatt i plenum. Denna debatt är en av de viktigaste riksdagsdebatterna under riksmötet. Det första anförandet kommer vanligtvis från finansministern som redogör för de viktigaste riktlinjerna i budgeten. Remissdebatten avslutas med att budgetpropositionen remitteras till finansutskottet.
Från och med den dag då budgetpropositionen har lämnats till riksdagen har riksdagsledamöterna tio dagar på sig att väcka budgetmotioner, dvs. föreslå ändringar i propositionen. Riksdagsledamöterna kan i sina motioner föreslå ökade eller minskade anslag eller helt nya anslag i statsbudgeten.
Det är i finansutskottet som den egentliga behandlingen av budgetpropositionen sker. Utskottet remitterar propositionen till sina delegationer, beroende på behörighetsområde. Delegationerna är åtta till antalet. Skattedelegationen behandlar både skattelagarna och budgetens hela inkomststat medan de övriga delegationerna koncentrerar sig på behandling av utgifterna.
Delegationerna arbetar i stor utsträckning på samma sätt som utskotten. De hör sakkunniga fram till mitten av november. Därefter hålls en avgörande debatt på samma sätt som i utskotten. Då fattas beslut om eventuella ändringar i propositionen. I regel gäller ändringarna inga större eurobelopp.
Delegationernas bidrag till budgetbetänkandet blir färdiga kring månadsskiftet november-december och därefter godkänns budgeten slutligt moment för moment i finansutskottet. Då sker en mängd omröstningar men det görs sällan ändringar i delegationernas bidrag till betänkandet. I detta sammanhang brukar företrädarna för oppositionen lämna in sina reservationer till finansutskottets betänkande.
När finansutskottet har behandlat budgetpropositionen återupptas behandlingen i plenum, denna gång utifrån finansutskottets betänkande. Budgetpropositionen behandlas i så kallad enda behandling. Riksdagen debatterar varje enskild huvudtitel ingående och röstar om alla ändringsförslag som ledamöterna lägger fram. Plenarbehandlingen av budgeten pågår i flera dagar och det kan förekomma flera hundra voteringar, alltså omröstningar.
I de flesta fall utmynnar behandlingen i att riksdagen antar finansutskottets betänkande utan ändringar. Budgeten kan börja tillämpas när den är antagen av riksdagen och har publicerats i Finlands författningssamling.
Varje år behandlar riksdagen dessutom ett eller två förslag till tilläggsbudgetar. I tilläggsbudgetförslagen kan regeringen föreslå ändringar i den egentliga statsbudgeten.