Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen. Riksdagen har en enda kammare med 200 ledamöter. Riksdagsledamöterna väljs vart fjärde år. Valdagen är den tredje söndagen i april under valåret, om inte något annat följer av påskhelgen. Finska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen har rätt att rösta vid riksdagsval.
I riksdagsval är landet indelat i 13 valkretsar enligt landskapsindelningen. Den högsta valmyndigheten vid allmänna val är justitieministeriet, som har det övergripande ansvaret för valen. Ministeriet koordinerar valberedningsarbetet och ger valanvisningar till andra myndigheter.
På grund av påsken är valdagen i riksdagsvalet 2023 tidigare än normalt, söndagen den 2 april 2023. Förhandsröstningen infaller i hemlandet mellan den 22 och 28 mars 2023 och utomlands mellan den 22 och 25 mars 2023. Valresultatet fastställs den 5 april 2023.
Grundläggande information om riksdagsvalet finns i tjänsten Vaalit.fi. Tjänsten innehåller till exempel en tidsplan för riksdagsvalet 2023.
Tidsplaner för valdebatter och motsvarande evenemang kan du följa på webbplatser som upprätthålls av olika mediehus och medier, som till exempel Yle.
Centrala principer vid förrättning av val finns överskådligt beskrivna på webbtjänsten Vaalit.fi. Finlands valsystem är en kombination av personval och partival. Med en och samma siffra röstar väljarna både på en person och på ett parti. Allmänna val i Finland, som till exempel riksdagsval, förrättas enligt vissa principer.
I riksdagsval är Finland indelat i 13 valkretsar enligt landskapsindelningen. Från varje valkrets väljs enligt invånartalet ett visst antal riksdagsledamöter enligt antalet finländska medborgare som bor i valkretsen sex månader före valet. I landskapet Ålands valkrets väljs dock alltid en enda riksdagsledamot.
Antalet ledamotsplatser i valkretsarna ändrades i november 2022. Helsingfors, Nylands och Birkalands valkretsar får var och en ytterligare en ledamotsplats. Sydöstra Finlands valkrets mister två platser och Lapplands valkrets en plats.
(Riksdagsvalet: Riksdagsledamöternas antal ändras i många valkretsar. Justitieministeriets meddelande 10.11.2022)
Den högsta valmyndigheten vid riksdagsvalet är justitieministeriet, som har det övergripande ansvaret för valet. Ministeriet koordinerar valberedningsarbetet och ger valanvisningar till andra myndigheter. Dessutom ska ministeriet driva och utveckla valdatasystemet (VAT).
Andra valmyndigheter är valkretsnämnderna, kommunernas centralvalnämnder, valnämnderna, valbestyrelserna, valförrättarna på förhandsröstningsställena i hemlandet, valförrättarna vid hemmaröstning, valförrättarna vid beskickningarna och finska fartyg, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt utrikesministeriet.