De ändringar som föreslås i lagen om grundläggande utbildning gäller tre olika helheter. Dessa är begränsningen av användningen av telefoner och andra mobila anordningar under arbetsdagen, främjandet av en fysiskt aktiv livsstil inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt utvidgningen av regionförvaltningsverkens befogenheter i fråga om övervakningen av skolornas lagenlighet. Det föreslås också vissa författningstekniska ändringar i lagen om grundläggande utbildning. Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. 

Användning av mobila enheter under arbetsdagen

Allmänt

Det föreslås att det i lagen om grundläggande utbildning införs en bestämmelse om att eleven inte får använda telefon eller någon annan mobil enhet under lektionerna, med undantag för användning med lärarens tillstånd i inlärningssyfte eller, med rektorns eller lärarens tillstånd, för sin personliga hälsovård. Dessutom föreslås det bestämmelser om utbildningsanordnarens skyldighet att i ordningsstadgan eller ordningsbestämmelserna bestämma hur telefoner och andra mobila enheter ska förvaras under lektionstid samt om hur de ska användas och förvaras under den del av arbetsdagen som inte är lektionstid. 

Med mobil enhet avses enligt propositionen en bärbar anordning som lämpar sig för behandling av data eller media eller för trådlös överföring av data. Mobila enheter kan vara till exempel telefoner, surfplattor, bärbara datorer eller andra bärbara apparater såsom hörlurar eller smartklockor. 

Syftet med propositionen är att stärka lärarnas och rektorernas befogenheter att ingripa i användningen av mobila enheter under skoldagen, förbättra elevernas förmåga att koncentrera sig på undervisningen och skolans övriga verksamhet samt stärka rätten till en trygg studiemiljö för var och en som deltar i undervisningen. Lagförslaget förbjuder sådan användning av mobila enheter som stör lärandet, men tillåter sådan användning under lektionstid som sker med lärarens tillstånd i inlärningssyfte eller för personlig hälsovård. 

Propositionen utesluter inte vikten av digital kompetens, och avsikten är inte att i detta sammanhang ändra de mål för utveckling av elevernas digitala kompetens som fastställts i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Liksom det konstateras i ett sakkunnigyttrande är det viktigt för barns och ungas välbefinnande och psykiska hälsa att lära sig handla på ett ansvarsfullt sätt också i den digitala miljön och att lära sig använda mobila enheter på ett säkert sätt som stöder välbefinnandet. Utskottet påpekar att användningen av informations- och kommunikationsteknik och utvecklingen av elevernas digitala kompetens i skolan inte grundar sig på att eleverna ska ta med sig sina egna anordningar till skolan. Enligt 31 § i lagen om grundläggande utbildning är undervisningen samt läroböcker och andra läromedel, arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen avgiftsfria för eleverna. Det innebär att skolan ska tillhandahålla de mobila enheter som används som verktyg i undervisningen. 

Enligt 3 a § i den gällande lagen om grundläggande utbildning ska barnets bästa i första hand beaktas vid planering och anordnande av samt beslutsfattande om förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Bestämmelsen grundar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter, enligt vilken barnets bästa ska komma i främsta rummet i all myndighetsverksamhet. Konventionen förpliktar till att skydda barnen bland annat mot våld, likgiltighet och utnyttjande. En genomgående rättsprincip vid ordnandet och genomförandet av den grundläggande utbildningen är att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. I fråga om det aktuella lagförslaget anknyter barnets bästa särskilt till tillgodoseendet av de kulturella rättigheterna och en trygg lärmiljö. 

Negativa effekter av mobila enheter

I de sakkunnigyttranden som utskottet fått redogörs ingående för de negativa effekter som en omfattande användning av mobila enheter har, bland annat minskad interaktion med andra ansikte mot ansikte, minskad fysisk aktivitet, spänningar i nacke och axlar, huvudvärk, torra ögon och skadligt beroende samt problem som föranleds av en överbelastning av hjärnan. De forskningsrön som lagts fram för utskottet talar starkt för bestämmelserna om begränsning av användningen av mobila enheter. Det är enligt utskottet angeläget att Aivoliitto ry har tagit fram forskningsbaserade rekommendationer för barns, ungas och vårdnadshavares användning av smarttelefoner. Syftet med rekommendationerna är att hjälpa barn, unga och framför allt vårdnadshavare att begränsa användningen av smarttelefoner i hela familjen och på så sätt skydda hjärnan mot överdriven och skadlig belastning. Eftersom barns och ungas självregleringsfärdigheter fortfarande utvecklas kan man inte låta dem ensamma bära ansvaret för användningen av mobila enheter. 

Enligt utredning till utskottet utvecklas hjärnan fram till tidig vuxenåldern och därför är aspekterna som gäller hjärnhälsa särskilt viktiga vid behandlingen av det aktuella lagförslaget som rör barn och unga. Utskottet håller med sakkunniga om att barns och ungas hjärnor behöver särskilt skydd. En överdriven användning av digitala apparater formar hjärnans struktur och funktion. Syftet med begränsningen av användningen är således att skydda hjärnhälsan när hjärnan fortfarande utvecklas. 

Omfattande användning av mobila enheter har betydande effekter också på barns och ungas psykiska hälsa. I ett sakkunnigyttrande nämns det att skadliga effekter av användningen av telefon bland annat är ett okontrollerbart kaos av intryck som det ofullständiga centrala nervsystemet hos ett barn eller en ung person inte klarar av att behandla eller strukturera. Detta orsakar överbelastning hos barnet eller den unga, vilket i sin tur leder till stress och utmattning. En del unga kan reglera användningen av smarta enheter, men i sakkunnigyttrandet lyfts det fram att de negativa konsekvenserna (till exempel rastlöshet, sömnstörningar, trötthet och koncentrationsproblem) är oroväckande vanliga. De har i sin tur en skadlig inverkan på lärandet. Det är bara genom övning som man lär sig långsiktiga arbetssätt, och smarttelefoner med dess applikationer stöder inte den utvecklingen. 

Utskottet påpekar att det inte uteslutande är skolornas, hemmens eller barnens ansvar att finna lösningar för att minska beroendet av smarttelefonernas olika applikationer. Som det konstateras i ett sakkunnigyttrande är de nuvarande mobila apparna och spelen inte planerade eller trygga för barn och unga. På de digitala plattformarna möter barn och unga hatretorik, felaktig information, mobbning och trakasserier. Användarna av olika appar kan exponeras för innehåll som är skadligt och traumatiserande. Apparnas algoritmer följer samma logik som för penningspel, som är förbjudna för personer under 18 år. Utskottet hänvisar i detta sammanhang till EU-förordningen om digitala tjänster ((EU) 2022/2065), som trädde i kraft i februari 2024 och som syftar till att trygga ställningen för användare av digitala tjänster, exempelvis olika webbforum och marknadsplatser. Syftet med förordningen är att säkerställa att de digitala plattformarna bär ansvaret för det innehåll som de förmedlar, lagrar och delar. I förordningen krävs också att de digitala tjänsterna ska vidta olika åtgärder för att öka transparensen i reklam och rekommendationssystem och för att skydda minderåriga på nätet. Användaren kan exempelvis stänga av algoritmerna i de största sociala medieplattformarna (bland annat TikTok, Instagram, Facebook, Twitter/X). 

Användning av mobila enheter utanför lektionstid

Utskottet instämmer i det som lyfts fram i ett sakkunnigyttrande om att unga inte kan motstå applikationer som är planerade att framkalla ett beroende, och därför bör de vuxna begränsa barnens mobilanvändning. Kulturutskottet anser utifrån sakkunnigutfrågningen att det är nödvändigt att användningen av mobila enheter under lektionstid begränsas genom lag. På så sätt kan man på ett betydelsefullt sätt förenhetliga skolornas praxis och även öka likabehandlingen av eleverna. 

En alternativ handlingsväg som nämns i propositionen är att införa ett totalförbud mot elevernas användning av mobila enheter under hela arbetsdagen. Det alternativet skulle förenhetliga läroanstalternas praxis ytterligare, men samtidigt skulle det hindra läroanstalterna från att beakta sina olika situationer och behov i fråga om mobila enheter. Utskottet anser att det i detta skede är ändamålsenligt att det i lagen införs bestämmelser om en begränsning av användningen av mobila enheter under lektionstid och att det i läroanstalternas ordningsstadgor bestäms om användningen under den del av arbetsdagen som inte är lektionstid. Med den del av arbetsdagen som inte är lektionstid avses i propositionen bland annat raster, måltider och till exempel förflyttning från en plats till en annan. 

Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) är rasterna en del av arbetsdagen. I läroplansgrunderna har det fastställts att rasterna ska ordnas så att de stöder elevernas välbefinnande, sunda utveckling, sociala relationer och ork i studierna samt så att de ökar sammanhållningen i hela skolan. I ett sakkunnigyttrande till utskottet konstateras det att användningen av mobila enheter under raster och måltider hindrar uppnåendet av ovan nämnda mål och försämrar hjärnhälsan när hjärnan inte får återhämta sig från belastningen under lektionerna. 

Sakkunniga lyfter också fram att en begränsning av användningen av mobila enheter endast under lektionstid kan leda till att elevernas skärmtid ökar under rasterna mellan lektionerna. Det försvårar återhämtningen efter den kognitiva belastningen under lektionerna, försvagar koncentrationsförmågan och förutsättningarna för optimalt lärande och minskar det sociala umgänget och utvecklingen av den sociala sammanhållningen under arbetsdagen. Användningen av smarttelefoner under rasten aktiverar hjärnan till en belastande nivå som stör koncentrationen under nästa lektion, samtidigt som smarttelefonen tar tid från aktiviteter som skyddar hjärnhälsan och välbefinnandet, såsom fysisk aktivitet och interaktion ansikte mot ansikte där barnet får lära sig sociala färdigheter. Mobila enheter kan också vara ett verktyg för mobbning under arbetsdagen. 

Enligt en enkät som riktats till elever upplever en del att telefonen är viktig för att minska känslan av ensamhet, framgår det av propositionen. Å andra sidan har det i ett sakkunnigyttrande lyfts fram att telefonen i regel är ett dåligt verktyg för att minska känslor av ensamhet och ångest, eftersom det är i interaktion med andra som man utvecklar sina sociala färdigheter. Telefonen kan vara en tillfällig undanflykt från verkligheten, men man lär sig inte kommunicera med andra via telefonen. Enligt sakkunnigyttrandet kan ett sådant undvikande beteende i praktiken ytterligare förvärra exempelvis rädslan för sociala situationer. 

Enligt lagförslaget ska det i skolans ordningsstadga bestämmas om förvaringen av mobila enheter under hela skoldagen och om användningen av mobila enheter under den del av arbetsdagen som inte är lektionstid. Enligt uppgifter till utskottet reviderar Utbildningsstyrelsen för närvarande sina anvisningar för utarbetande av ordningsregler och för användningen av mobila enheter. Kulturutskottet anser det vara viktigt att det i anvisningarna betonas att det är möjligt att utfärda totalförbud mot användningen av mobila enheter under hela arbetsdagen. Det är motiverat att behandla frågan bland annat med beaktande av barnens olika åldrar. 

Enligt 47 a § i lagen om grundläggande utbildning ska eleverna ges möjlighet att delta i i beredningen av skolans ordningsstadga. Utskottet framhåller att det är ytterst viktigt att skolans lärare och övriga personal samt eleverna och deras vårdnadshavare deltar i utarbetandet av skolans ordningsstadga. På så sätt kan man bestämma om begränsningen av användningen av mobila enheter under den del av arbetsdagen som inte är lektionstid och om förvaringen av mobila enheter på det sätt som anses mest ändamålsenligt för respektive skola. Samtidigt gör processen det möjligt för alla parter att i högre grad förbinda sig att följa reglerna. I samband med utarbetandet av ordningsstadgan är det också viktigt att eleverna, vårdnadshavarna och lärarna informeras om fördelarna och nackdelarna med att använda mobila enheter. 

Det är viktigt att de vuxna i skolan, eleverna och hemmen samarbetar för att främja det digitala välbefinnandet. Enligt utskottet är det också viktigt att utöver användningen av digitala enheter under arbetsdagen också fästa uppmärksamhet vid barns och ungas användning av digitala enheter på fritiden. Därför är det välkommet att Utbildningsstyrelsen tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd främjar barns och ungas digitala välbefinnande och säkerhet genom att sammanföra ett nätverk som har till uppgift att ta fram balanserade metoder för att förebygga de negativa effekterna som uppkommer av användningen av digitala enheter och innehåll och ta fram sådana rekommendationer för fritiden som beaktar det digitala välbefinnandet och säkerheten. 

Hörande av eleverna

Utskottet har i samband med behandlingen av statsrådets utbildningspolitiska redogörelse (SRR 1/2021 rd) framhållit hur viktigt det är att bedöma konsekvenserna för barn och att barn och unga görs delaktiga i det utbildningspolitiska beslutsfattandet. Det förutsätter konkreta åtgärdsplaner och uppföljning av hur planerna genomförs (KuUB 19/2021 rd). 

I samband med beredningen av regeringens proposition genomfördes en enkät i syfte att samla in barns och ungas tankar om hur användningen av telefoner påverkar deras välbefinnande och lärande samt om en begränsning av elevernas användning av telefoner i skolan. Dessutom ordnades två digitala paneldiskussioner via justitieministeriets webbtjänst E-panelen som erbjuder barn och unga möjligheter att göra sin röst hörd i samhällsfrågor. När det gäller elevernas åsikter om reglerna för användningen av telefoner framgår det av propositionen bland annat att många ansåg att det är bra om eleverna inte får använda telefonen under lektionerna, så att de kan koncentrera sig på undervisningen och lärandet utan störande moment. Respondenterna önskade sig regler som tillåter dem att använda telefonen på rasterna, eftersom de inte tyckte att detta stör studierna. Många upplevde att de behöver en paus från studierna och vill använda telefonen för att koppla av och vara i kontakt med sina kompisar. En del föreslog att det kunde vara tillåtet att använda telefonen under vissa raster. 

I ett sakkunnigyttrande har det betonats att det är viktigt att barn och unga hörs i beredningen av lagstiftning som berör dem. I yttrandet påpekas å andra sidan också att det att barn och unga hörs inte får innebära att man automatiskt drar slutsatser utifrån deras synpunkter. Enligt resultaten från de senaste skolhälsoenkäterna upplever mer än en tredjedel av de unga att de borde tillbringa mindre tid på nätet, men att de inte har lyckats med det trots att de har försökt. 

Utskottet har i samband med behandlingen av ändringen av lagen om grundläggande utbildning hört elever i årskurs 9 vid Polvijärven koulu och elever i årskurs 8 vid Vuoniityn peruskoulu i Helsingfors. Båda skolorna har redan i nuläget ordningsregler som begränsar användningen av mobiltelefoner i skolan. I Polvijärven koulu får mobiltelefoner inte användas under lektionstid annat än med lärarens tillstånd och eleverna förvarar mobilerna i sina väskor. Därtill är det förbjudet att använda mobiltelefon inomhus under rasterna. I årskurserna 5–9 i Vuoniityn peruskoulu har man i sin tur tagit i bruk så kallade mobilhotell där mobilerna förvaras under lektionerna. Däremot har användningen av mobiltelefoner inte begränsats för elever i årskurserna 7–9 annat än under lektionstid. Eleverna i båda skolorna ansåg att de gällande reglerna var tydliga och fungerande. 

Som fördelar med mobiltelefonen lyfte eleverna bland annat fram att mobilen är ett enkelt verktyg för informationssökning och för att hålla kontakt med familj och vänner och den erbjuder spel för lärande och appar för språkstudier. Med mobilen kan man också lyssna på musik, göra skoluppgifter, filma videor samt fotografera och redigera bilder. Mobilen ger en känsla av trygghet under skolresorna och av att man inte är ensam. Nackdelarna med användningen av mobiltelefon ansågs i sin tur vara att den stör koncentrationen, man blir beroende av olika appar och sömnkvaliteten påverkas. Sociala medier orsakar utseendefixering och mobilen kan användas för mobbning via meddelanden och på sociala medier. Det finns också risk för smygfilmning och nätfiske. 

Eleverna ansåg att det är godtagbart att begränsa användningen av mobiltelefoner och att de gällande begränsningarna som skrivits in i ordningsreglerna är bra. Eleverna lyfte också fram vikten av att få kontroll över sina mobilvanor och lära sig självreglering. För mycket skärmtid leder bland annat till trötthet och huvudvärk och en känsla av överbelastning, påpekade eleverna. Eleverna påpekade å andra sidan också att den digitala miljön är en stor del av de ungas liv och att man går miste om mycket om man inte har mobiltelefon. Enligt elevernas upplevelser har det sociala umgänget under rasterna ökat när man inte har haft tillgång till mobiltelefon. Det ansågs också viktigt att det som ett alternativ till mobilanvändningen erbjuds andra intressanta aktiviteter under rasterna och att det finns tillräckliga möjligheter till fysisk aktivitet. 

Grundlagsutskottets utlåtande GrUU 6/2025 rd

Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att den föreslagna regleringen inte är sådan reglering som begränsar eller ingriper i de grundläggande fri- och rättigheterna, utan att det främst handlar om att i enlighet med 22 § i grundlagen se till att de kulturella rättigheter som tryggas i 16 § i grundlagen tillgodoses. Dessutom anser utskottet att det är klart att en sådan användning av mobila enheter som inte tjänar lärandet eller som inte har att göra med hälsovård och som stör undervisningen eller lärandet inte ens omfattas av skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna. Inte heller bestämmelserna om att begränsa användningen av mobila enheter under arbetsdagen annat än på lektionerna är problematiska. 

I propositionsmotiven hänvisas det också till att elever med funktionsnedsättning och andra elever i behov av särskilt stöd enligt 31 § i lagen om grundläggande utbildning har rätt att avgiftsfritt få sådana särskilda hjälpmedel som behövs för att de ska kunna delta i undervisningen. Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att förhållandet mellan den föreslagna 29 § 4 mom. och 31 § i den gällande lagen om grundläggande utbildning utifrån propositionen förblir rätt oklart. Grundlagsutskottet framhåller att kulturutskottet bör förtydliga de föreslagna bestämmelserna så att elevens rätt att använda sådana digitala enheter som upprätthåller funktionsförmågan tillgodoses på det sätt som konstateras i motiveringen trots det föreslagna förbudet mot användning av telefoner och andra mobila enheter. Kulturutskottet föreslår med anledning av grundlagsutskottets utlåtande att 29 § 4 mom. preciseras på det sätt som närmare framgår av detaljmotiveringen. 

Grundlagsutskottet hänvisar i sitt utlåtande också till följande formulering i specialmotiveringen till lagförslaget: "Om det är nödvändigt att använda en telefon eller någon annan mobil enhet för elevens personliga hälsovård kan läraren eller rektorn få dessa uppgifter om barnets sjukdom och de åtgärder den kräver av vårdnadshavarna, den specialiserade sjukvården och skolhälsovården." Enligt grundlagsutskottet framgår det inte av propositionen och motiveringen vad denna möjlighet att få uppgifter skulle grunda sig på. Grundlagsutskottet anser därför att den föreslagna bestämmelsen bör preciseras, om det inte någon annanstans i lagstiftningen föreskrivs om rätten att få uppgifter. 

Enligt uppgifter från undervisnings- och kulturministeriet är motiveringen på sidan 40 i propositionen bristfällig. Rätten att få uppgifter om elevens hälsotillstånd grundar sig på samtycke, alltså ska motiveringen lyda på följande sätt: Om det är nödvändigt att använda en telefon eller någon annan mobil enhet för elevens personliga hälsovård kan läraren eller rektorn med tillstånd av eleven eller dennes lagliga företrädare få dessa uppgifter om barnets sjukdom och de åtgärder den kräver av vårdnadshavarna, den specialiserade sjukvården och skolhälsovården. Avsikten är således inte att i samband med tillämpningen av den föreslagna lagstiftningen utan samtycke behandla uppgifter om en elevs hälsotillstånd, utan i praktiken baserar sig utlämnandet av uppgifter som gäller elevens hälsa alltid på frivillighet. Kulturutskottet anser därför att den föreslagna bestämmelsen inte behöver preciseras i fråga om rätten att få uppgifter. 

Åtgärdsmotionerna

Åtgärdsmotion AM 47/2024 rd går ut på att mobilförbudet ska utvidgas till att också gälla rasterna. I åtgärdsmotion AM 4/2024 rd föreslås det att användningen av mobiltelefoner förbjuds under arbetsdagen i den grundläggande utbildningen. Åtgärdsmotion AM 2/2023 rd gäller lärarnas möjlighet att frånta elevernas mobila enheter under den tid undervisningen pågår. Lagförslaget i propositionen motsvarar i stor utsträckning de förslag som lyfts fram i åtgärdsmotionerna och tillåter en begränsning av användningen av mobila enheter på det sätt som föreslås i motionerna. Kulturutskottet föreslår därför att åtgärdsmotionerna förkastas. 

Uppföljning

I propositionen anges det att det ska följas upp hur de föreslagna begränsningarna av användningen av mobila enheter inverkar på tryggandet av en lugn skolmiljö. Vid behov ska omfattningen av förbudet ses över på författningsnivå. Kulturutskottet betonar vikten och behovet av att bevaka lagförslagets konsekvenser. Utskottet framhåller också att det är viktigt att man får noggrannare information om konsekvenserna av de i propositionen nämnda begränsningarna som införts i lagstiftningen i andra länder och om de slutsatser som gjorts utifrån dem. Därför föreslår utskottet att riksdagen godkänner ett uttalande där undervisnings- och kulturministeriet förutsätts utreda konsekvenserna av begränsningarna som gäller användningen av mobila enheter. (Utskottets förslag till uttalande) 

Främjandet av en fysiskt aktiv livsstil

I ett sakkunnigyttrande till utskottet konstateras det att den fysiska inaktiviteten hos befolkningen är en av de centrala utmaningarna för det finländska samhället och att undersökningar visar att endast cirka en tredjedel av barnen och de unga rör på sig tillräckligt med tanke på sin hälsa. Enligt utskottet är det oroväckande att Move-resultaten (det riksomfattande mätnings- och responssystemet för att mäta den fysiska funktionsförmågan) från 2024 visar att den fysiska funktionsförmågan hos nästan 36 procent av eleverna i årskurs 5 och fler än 40 procent av eleverna i årskurs 8 är på en nivå som tär på eller inverkar skadligt på hälsan och välbefinnandet. 

Regeringen Orpo har som mål att få alla åldersgrupper att motionera mer. Målet enligt regeringsprogrammet är att öka den fysiska aktiviteten under daghems- och skoldagar samt i anslutning till skolresor och att främja hobbyverksamhet i samband med skoldagen. Vidare är målet att i lagen om grundläggande utbildning införa bestämmelser om främjande av en fysiskt aktiv livsstil. 

I 2 § i den gällande lagen om grundläggande utbildning anges utbildningens mål. I den aktuella propositionen föreslås det att paragrafens 2 mom. kompletteras med en bestämmelse enligt vilken förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen dessutom ska främja en fysiskt aktiv livsstil. Syftet är att främja barns och ungas fysiska aktivitet i förskoleundervisningen och under skoldagen och därigenom stödja barnens och de ungas helhetsmässiga välbefinnande. Vidare är syftet att stärka vikten av att röra på sig som en del av verksamhetskulturen i förskoleundervisningen och skolorna och att stärka betydelsen av en fysiskt aktiv livsstil som en övergripande livskompetens. 

En fysiskt aktiv livsstil som fogas till målen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen kan enligt propositionen öka barns och ungas fysiska aktivitet i skolvardagen, till exempel genom att olika metoder för lärande som bygger på fysisk aktivitet inkluderas i läroämnena och genom aktivitetsbaserade undervisningsmetoder. Den fysiska aktiviteten kan främjas också i samband med att eleverna tar sig från en plats till en annan under skoldagen. I ett sakkunnigyttrande nämns det att den fysiska aktiviteten under skoldagen kan ökas till exempel genom att förbättra möjligheterna att röra på sig under rasterna eller genom klubbverksamhet. Fysisk aktivitet under skoldagen kan enligt propositionen ha en positiv inverkan på elevernas koncentrationsförmåga, lärande, uppförande och trivsel i skolan. Vid främjandet av en fysiskt aktiv livsstil som en del av verksamhetskulturen i förskoleundervisningen och skolorna är det viktigt att skapa så jämställda och jämlika möjligheter att röra på sig som möjligt. 

Kulturutskottet ställer sig ytterst positivt till att främjandet av en fysiskt aktiv livsstil fogas till utbildningens mål i lagen om grundläggande utbildning eftersom det finns starka vetenskapliga bevis för fördelarna med att röra på sig under skoldagen. I ett sakkunnigyttrande påpekas det att den föreslagna bestämmelsen sänder en stark signal till dem som arbetar med utbildningen och hela skolsamfundet och möjliggör ett allt mer effektivt och följdriktigt arbete för att öka den fysiska aktiviteten i vardagen i skolorna. Utskottet framhåller att det är viktigt att Utbildningsstyrelsen kommer att konkretisera genomförandet av målet om en fysiskt aktiv livsstil i grunderna för förskoleundervisningens läroplan och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Det lönar sig också att dra nytta av befintliga nätverk och program (till exempel Skolan i rörelse) som stöd för genomförandet av de tillägg som görs i läroplansgrunderna. 

Främjandet av en fysiskt aktiv livsstil har också kopplingar exempelvis till kommunernas och hemmens lösningar som gäller skolresor och skoltransporter, möjligheterna att använda idrottslokaler och motions- och idrottsverksamhet efter skoldagen. Olika lösningar på skolgården inverkar också i betydande grad på möjligheterna att röra på sig under skoldagen och därigenom direkt på utvecklingen av en fysiskt aktiv livsstil. Det är viktigt att förhållandena för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen utvecklas så att de stöder fysisk aktivitet till exempel genom att det finns tillgång till motionsredskap och mångsidiga lokaler. Dessutom spelar de vuxna en viktig roll i att skapa en fysiskt aktiv livsstil och uppmuntra till rörelse. 

Regionförvaltningsverkens befogenheter som gäller övervakningen av skolornas lagenlighet

Den gällande lagen om grundläggande utbildning omfattar inga tillsynsuppgifter som anvisats regionförvaltningsverket. Däremot kan regionförvaltningsverket med stöd av både kommunallagen och lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata utifrån klagomål utreda om ordnandet av förskoleundervisning och grundläggande utbildning har skett enligt gällande bestämmelser och föreskrifter. Med andra ord kan regionförvaltningsverken i nuläget inte utreda sådana misstankar om lagstridig verksamhet som de fått kännedom om på något annat sätt än genom en klagomålsprocess. Utskottet anser i likhet med vad som konstateras i ett sakkunnigyttrande att tillgodoseendet av barnens rättigheter inte enbart får vara beroende av ett klagomålsförfarande som baserar sig på vårdnadshavarnas kunnande och driftighet. 

Enligt regeringsprogrammet har regeringen som mål att stärka regionförvaltningsverkens befogenheter i fråga om laglighetsövervakningen av skolorna. Det föreslås att lagen om grundläggande utbildning ändras så att regionförvaltningsverken i fortsättningen också på eget initiativ ska kunna utreda om utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning har ordnats lagenligt. Dessutom föreslås det att det till lagen fogas bestämmelser om de sanktioner som regionförvaltningsverken kan tillgripa. Syftet med propositionen är att förbättra elevernas rättsskydd och stärka deras rätt till sådan förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i lagstiftningen. 

Remissinstanserna har i huvudsak ställt sig bakom de föreslagna bestämmelserna som gäller regionförvaltningsverken. Några remissinstanser har dock ansett att det skulle vara mer lönsamt och effektivt att utveckla regionförvaltningsverkens informationsstyrning i stället för att öka tillsynsbefogenheterna på det sätt som nu föreslås. Kulturutskottet påpekar att den föreslagna utvidgningen av regionförvaltningsverkens befogenheter inte heller i fortsättningen hindrar regionförvaltningsverken från att ge vägledning och rådgivning på samma sätt som i nuläget. Syftet med lagändringen är emellertid inte att ändra fördelningen av befogenheterna mellan olika myndigheter eller att öka regionförvaltningsverkens styrande roll. Utskottet tillstyrker de föreslagna bestämmelserna om regionförvaltningsverkens tillsynsbehörighet utan ändringar.